Bangen

Hejsan hoppsan!
(Jag ljuger, jag tror faktiskt på spöken. Därför har jag en liten nattlampa som håller dem borta! Rövhatt på den lampan!)


Jag har blivit lurad! Av min egen far! Ack och ve.

Vi ska tydligen inte till stockholm under veckan.. så jag är lika sysslolös som annars och nu är även mina föräldrar hemma! Tjoohoo! Det betyder just one thing! You and me grässmattan. (jag hatar verkligen att klippa gräs) Är man så smart som jag, så har man lycklisviss en "sysselsättning".
- Men Mamma! Jag kan inte ta gräsmattan! Jag måste ju skriva på John och Johan! *elakt skratt*
Nej men handen på hjärtat. Jag har tyvärr inte skrivit på den på ett tag nu, och andledningen är simpel. Det har varit för fint väder för att sitta framför datorn. Jag har faktiskt legat och stekt like crazy på gräsmattan, desperat att få färg. Och jag har faktiskt lyckast! Nu är jag bränd och har ont på en del delar av min kropp. Aldrig blir det bra. nej nu låter vi depprimerande.

Idag har jag faktiskt gjort nått! Jag "hjälpt" Peter att handla mat och fick chans att kolla vem "Jesper" är. Jag tänker inte yttra mina åsikter så tydligt i min blogg faktiskt. Det är peters ensak! Tihi!
Vi åt en Ben & Jerrys i solen och cyklade sen hem, var han bjöd på tacos ! Yeeey! Det uppskattas! Sen så har de inte hänt så mkt mer.. men de e nått iaf! *Tume up!*

Herre gud vilka stavfel jag gör här i bloggen. . . patetiskt. men jag orkar helt ärligt inte bry mig, inte ikväll ja e trött. (norrländskan är dominat) Uch jag låter värsta emo ikväll,,, not good. not good at al. Hur ska vi låta glad?



I guess that did'nt help? hihi


Omg, vadå emo tema idag?

Lalalalala...!

Okej, för att börja inlägget. Idag har jag varit duktig! Jag har badat 2 grr! slå den du! varje gång var förbannat kall (vissa lär sig inte av sina misstag..) men de va kul iaf! Så klart tog jag/Pontus en massa massa kort!

Tänkte börja med den lilla trippen jag tog med familjen till The Deep Blue Sea!




Pappa, Mamma, Anton, Erina å Oscar. Solsolsol!


mini vidi våg och mina ack så berömda fot! (jag tror jag har en fetich på mina egna fötter.. iaf om man ser runt på mina bilder på datorn..)


Vi fiskade också. fast de syns otydligt, men Oscar gör de också!



Havet bits tillbaka om man inte är snäll.. (om man tittar på bilden fort ser det ut som en bröstvårta! De säger iaf Peter.)

Tyvärr orkade inte min bror resa sin lillarumpa och ta kort på oss när ja, pappa å Oscar ville bli förkylda och doppade oss. Men Pontus va gla i att ta kort så de finns en hel del på mig å peter när vi badade ifrån kajen. Fula som fina. Ni ser ju själv.
Förövrig: Umeälven är Deep Blue Sea! Jag tror mitt hjärta skulle stanna varje gång jag hoppade ner.. (varför fortsätta då? baaaaka) Men de gick! Efter en stund...


här kollar vi på vattnet. mörkt och farligt (Aarrggh! Aldrig ska ja ta kort på min kropp bredvid peters igen! jag ser ut som en vitval !!)


Peter var modig, han hoppade i först!


Sen hoppade en Randome in, vilket Peter tyckte va fett läskigt.


Sen skulle Peter hjälpa mig att hoppa i.. eftersom jag tyckte det var läskigt. Men jag vet bättre och putta i honom!


fast Peter är glad ändå.


Tillslut hoppade även jag i. skrek som en liten femåring men de gick! Blötdjur!

Efter att ha tagit en kopp kaffe på McDonlas (?) så ville Pontus åka lite skateboard...




TrixarN

Btw: Typiskt mig, letar över hela mitt rum efter den där förbaskade sladden till kameran som förövrigt lägger på olika ställen varje gång. Man vrider och vänder på allting och lyfter och stöckar. Sen när allt ser mörkt ut så är den självklart på bordet mitt i rummet. Natalie - Sladden 0-1.

Oj vilket inlägg de blev idag! Massa massa bilder! *rövhatt* det tycker ja om! (Även om jag har snott Peters sätt att he upp bilder på.. förlåt! Men jag tycker att de va en sådan bra ... upphening! (min svenska...))

Skööön lååt


Annan fakta!
Jag vet inte om de blir så mkt bloggande de närmaste veckan/veckorna eftersom jag nu imorrn ska te Stöcksjö å vara där med Frida, Peter, Anton å Emma fram till lördagen. Sen ska ja te Stockholm på söndag å vette fan när ja kommer hem.. spänning spänning!

Men ha he så gött så synes vi när vi synes!


Mweheheh!

ojoj, vilken midsommar!

Har varit i vännes i fyra dagar, kom hem igår runt halv tre på dagen. Där hade jag varit på Riksmöte för SBU*. (sveriges blåbands ungdom.) Så mycket hända att jag omöjligen ta upp allt. Så jag kommer ta upp några få saker istället. tror ja, eller så kommer det bli att jag skriver upp allt som hände och de blir ett jätta långt inlägg! vi får se!



Torsdag
Jag och syrran anlände på morgonen och var ganska trötta, speciellt jag eftersom jag inte hade sovit något kvällen förre.. Jippy. Vi satte upp tältet vi skulle bo i de närmaste dagarna och väntade in de andra. De kom gradvis hela tiden. Vi började att ställa ordning fiket som jag och Erina skulle skötta om. Efter klockan 12 kom alla de andra från andra delar av Sverige. De var så där lagomt slitna ifrån bussresan men de gick.
På kvällen sen for vi på Vännes bad och badade, lekte lekar (så som såpfotboll! As kul) åt god mat och sålde fika. Ganska nice. fast det var lite kallt.. jag badade inte för erina hade inte berättat att vi skulle bada så jag hade inga badkläder med mig. (ganska tur tycker jag, de var ju trots allt kallt!)
Vi somnade mellan klockan 02:00-02:30 den natten.

Fredag, Midsommar
Ganska lugn dag på morgonen. Klockan 3 så åkte vi med bussen till Pengsjö och skulle fira midsommar. De regnade när vi kom, och det regnade i nästan 4 timmar medan vi var där tror jag. inte kul. Jag var också fett trött efter att bara ha fått sova 4-5 timmar i två nätter i rad så jag somnade på en soffa som ett barn. Senare var det Blue Star Show där några medlemmar gjorde lite randome stuff. Ganska kul faktiskt.
Sen så skulle de dela ut stupiendum. Och så klart hade Erina, utan min visdom nominerat mig till det! Så det kom som en chock när de började beskriva min personlighet och saker jag hade gjort för SBU. Sen när de sa något om en Bangen så var det självklart. Jag var Årets SBUare. Jag gick fram och log glatt, höll ett kort tack tal och gav prisutdelaren en kram. Sen gick jag tillbaka lugnt och sansat....... (I min bubbla, som de andra såg de var det en snubblande, röd färgad litet troll som gick snabbt upp på scenen. tog priset och viskade något om hon måste hålla tacktal, prisutdelaren som för övrigt hette Martin sa nej, men han ville ha en kram. Så han fick en snabb kram och hon snubblade ner därifrån, röd som vet inte vad. För att "rädda" situationen så gjorde hon också en dålig segerchest. yeey!)
Jag fick en jättefin silver länk/halsband och ett diplom. *Stolt*
Senare så var det folklekar som är samma sak som fula danser de dansade på 1500 talet. Men kul var det!


Lördag
Idag var det Årsmötet som ägde rum. Så då satt man i ett rum med andra 40 pers och disskuterade hur vi skulle göra SBU bättre. Själv ritade jag och blev en ny medlem i Aktivitetsrådet. Spännande spännande!
Sen vare det Ligretto tävling som både jag och Erina var med i, Erina vann tom och fick ett Ligretto! Hur coolt som helst! (ni som inte vet vad det är, så är det här en sida: Frågor)
Vi hade också brännbollstunering, vart av vårt lag: Tjejer Kan. Blev två, tror jag. Vi grillade hamburgare och lekte fler lekar. fett nice!
Sen eftersom det var sista natten så var jag uppe till 3, istället för 2.. yeeey!

Söndag
Dagen alla skulle hem.
Vi städade, packade och fixade. inte så mkt egentligen. Som avslutning blev de en klassisk Kramring.


Jag tog inte upp ALLT iaf.. men det blev en den ändå. Menmen, så är det. Tyvärr tog jag inga bilder.. fy på mig.



*SBU är en nykerthetsorgination som är bygd på en kristen livsstil. Vilket beyder att man inte behöver vara kristen för att gå med, men man ska leva på de kristna grunderna dvs behandla andra som du själv vill bli behandlad och sånt. och så klart ska man vara nykter! Deras hemsida är: www.sbu.nu

Igår va kul! snacka om att man får "räva" till sig!

Jag och Madde hade ett anime maraton som började kl 7 på kvällen och varade till.. 4 eller halv 5. (jag vet inte när jag somnade.) Oh Yeah babe! 9 och en halv timme med bara japanska, tecknade (och otecknade) människor! I loved it!

Förståss, efter ca 9 timmar senare så vaknade jag, och vi såg i någon timme till! (är man räv så är man)

Men är kommer iaf en rekomendation ifrån lilla mig, som jag tycker att alla som är inom dessa kriterier ska se:
- har humor.
- gillar söta pojkar.
- tycker om att skratta.
- gillar romantiska kärleks problem.
 ( typ nått sånt)

Okay, Serien heter: One Pound Gospel! (1 Pound no Fukuin)
Den handlar om en kille som heter Hatanaka Kosaku som är lättvikts boxare. Tyvärr så har han lite problem med att kontrollera vad han stoppar i sig eftersom han ÄLSKAR mat. Vilket med följer att han måste rusningsbanta ca 5-9 kilo varje gång han ska upp i ringen. Men det är inte Hatanakas enda problem, han är upp i öronen kär i Sister Angela. Och ja, hon är nuna. Så naiv och korkad som han är gör han allt för att hon ska bli hans. Vilket går som det går...

Serien är 9 episoder lång och varje ep är 45 minuter.

och bara för att visa hur söt den här killen är så finns de här klippet :




Så, då lämnar vi serie rekomendation och move over till något helt annat!

Eftersom jag är som jag är kunde jag inte låta bli att dra ut inatt och ta lite kort på bla den redan försvinnande solen. Men det blev ändå ganska fina bilder tycker jag!


En lite kul grej är med mig att jag helt randome kan dra ut i sommarnatten, vara ute helt ensam och sen cykla hem utan att vara de minsta rädd. Våldtäks män som monster stör mig inte. Men på Vintern! Då jäklar måste jag prata i telefon med någon eller ha nått sällskap annars går det inte. Jag tror/vet att det har med mörket att göra, men om man ska vara lite logisk så borde ju ändå våldtäksmän hellre hålla på när de e sommar än vinter.. jag tror jag får skärpa till mig lite och se till att inte dra ut själv mitt i natten.. hihi!

Han är ju så duktig och gick ut 9:an idag med as bra betyg! *applåderar*
Så jag och syrran min körde honom till vindeln kl 07:30 så vi kunde vara med på hans skolavslutning.
Klassikern i kyrkan kändes in i tårna och nostalgin tog ett fast grepp om mig. Fast tyvärr så hade tydligen kören temat - "dumpa mig" så de blev ingen riktig sommarkänsla för ens alla börja sjunga "Idas sommarvisa". Sen så var det de ena dryga talet efter det andra (det är ju trotsallt skolavslutning, alla tal är dryga) och efter några utmärkelser fick alla gå ut ur den lilla kyrkan. Där möttes man av smågrå himmel men måttlig värme. Jag och Erina gav Anton en kram sen körde vi in till Vindeln centrum för att vänta på taktorn, som för övrigt körde förbi 5 gånger.. (vi skrek och hejade på dem tre av gångerna)

Mat på IM's sen och fika på det lilla fik som finns där. Jag ritade medan Erina kollade upp lägenheter. Sen när klockan drog sig mot 2 for jag och Erina till Renfors där vi möte upp de glada lilla barnet. Han visade sina betyg och vi for hem.


Så, Grattis lill straffet till att äntligen gå ut renforskolan!

Ska jag säga att idag regnar det som jag vet inte vad och ska ut och jobba i minst 4 timmar! Helt seriöst är jag ändå taggad.. jag är hellre ute och gör något samhällsnyttigt än att sitta hemma framför datoren.
Sen är mitt jobb att snacka med personer som är lite smått påverkade med alkohol och sen skratta med (åt) dem när de försöker klättre upp på backar!
Jag gjorde samma sak igår och det gick fett bra!

Så, om ni känner att ni också är less på inomhus livet, kom och hälsa på mig mellan 7-00 ikväll på stan vid apberget!

Johan tittade mot ytterdörren igen. Inget. Han suckade tyst för sig själv och tog en klunk av sin Carlsberg. Plötsligt kände han någon lägga sin arm runt hans axlar.
- Hur står det till här då? sa Erik.
    Johan kunde känna doften av alkohol komma ut ur hans mun.
- Jo, det är bara bra. Men du borde dra ner på spriten innan du tuppar av. sa John på andra sidan av Erik.
    Johan tittade på John.
"Hur kommer det sig att han alltid säger det jag tänkter?"
- Inte än. Inte än. svarade Erik och räckte sig efter Johans öl.
- Glöm. sa Johan och skakade av sig Erik arm.
- Men kom igen.. Va en kompis nu va? sa Erik och sträckte sig efter den igen.
- Nej! sa Johan och puttade lätt iväg honom.
- Fan vad elak du är. sa Erik och vinglade iväg.
    John och Johan tittade på varandra och skakade på huvudet.
- Kvällen har ju bara börjat. sa John och nickade mot klockan.
    Johan nickade.
- Var är din dricka då föresten? fråga han och försökte komma ihåg om han hade sett John komma med någon väska eller liknande.
- Nej, jag tror jag står över i kväll.
- Så du ska bli barnvakt istället? skrattade Johan fram och tog en till klunk.
- Du behöver ju alltid en barnvakt. sa John och låssades torka Johan runt munnen.
- Ge dig! sa Johan.
    John log mot honom och tog tillbaka sin hand.
- Men om du vill dricka, så kan du ju få köpa av mig sen vet du?
- Jo, jag vet. Egentligen väntar jag bara på att du är nog full så jag får spriten billigt av dig. sa John och lutade sig mot väggen.
- Vilken kompis. muttrade Johan.
    Han förde ölen till hans läppar igen och såg mot dörren.
"När kommer hon?" tänkte han.
- Är hon inte här än? fråga John tvärt.
    Johan skakade på huvudet och tog en stor klunk.
- Andas, hon kommer. sa John och klappade till han på axeln.
    Sen började han gå iväg mot köket.
- Vart ska du? frågade Johan.
- Toa.
- Fel håll. Det är ditåt.     
    Johan pekade till vänster om dem mot en avskild dörr.
- Åh, tack. sa John och vände sig ditåt.
    Johan såg hur John gick genom allt folk och tillslut kom fram till toan. Han såg hur dörren öppnandes och stängdes.

    Toto - "Africa" spelades i högtalarna och några oblyga människor hade börjat dansa till klassikern. Hur dom lyckades med det var ett mysterium för Johan. "Africa" skulle avnjutas hemma i vardagsrummet när man gör läxa, inte på fest! Johan tittade ner på sin burk, den var nästan helt tom.
"De här är den tredje på en halvtimme..." tänkte han och suckade.
    Hur skulle han någonsin ta mod till sig och gå fram och prata med Angelica? Visst att de gick i samma klass. Men vad skulle de prata om? Skolan? Johan lutade sig mot väggen och drack upp det sista ur ölburken.
"Men först måste hon komma." tänkte han och tittade mot ytterdörren igen.
    Inget. Han rättade på sig och började gå mot köket. Då tog någon tag i hans arm och han vände sig om. John tittade snällt, men samtidigt allvarligt på honom.
- Vart ska du? frågade han.
- Till köket, min öl är slut.
- Du borde ta det lugnt med ölen, annars kommer du bli helt packad.
    Johan ryckte på axlarna och fortsatte gå.
- Vill du verkligen att Angelica ska få ett dreglade fyllo efter sig ikväll? sa John allvarligt.
    Han svalde. John hade rätt, han borde skära ner på ölen. Han skulle ju visa sin bästa sida för henne i kväll! Inget annat. Även om det skulle dröja några öl till innan han började vingla som Erik.
- Bara en till. sa han.
- Okej, men drick inte upp den på några minuter den här gången.
    Johan nickade och fortsatte gå mot köket. Han såg sig om och såg att John inte följde efter, utan han hade stannat och satte sig ner på i en pall i det större rummet. Johan slängde burken i soporna som snart skulle vara överfull av matrester, papper och andra burkar. Han gick till kylskåpet och började räknade sina öl.
"..sex, sju, åtta och nio.. det var alla." tänkte han och tog en ifrån det öppnade sexpacket.
- Men vart är Felicia och Angelica egentligen? hörde han en ljus röst säga.
    Han tittade ut ur kylskåpet och såg Miriam och Amanda stå en bit bort med varsin cider. Även om det säkert var 5 meter bort, bland massa folk prat och hög musik kunde han höra deras konversation.  
"Hur mycket har de hunnit få i sig?"
- Jag sms:ade Felicia nyss. Hon sa att de inte var så långt borta. De hade fått något problem med Angelicas val av kläder. sa Miriam.
- Jasså? Hur kan det vara ett problem? frågade Amanda nyfiket.
- Jag vet inte. Kanske hade hon inga fina klänningar hemma hos sig så de var tvungna att fara till Felicia.
- Kanske så, eller..
    
"Så hon kommer snart." tänkte han medan han gick därifrån.
    Han gick in i det större rummet och kände hur han som svävade på rosa moln. "Angelica kommer snart."
    Han såg sig omkring och såg att John satt och pratade med Kim med ryggen vänd mot honom. Han log elakt och började smyga fram så tyst han kunde fram till honom. Sen när han var nära nog så böjde han sig fram över honom, lyfte snabbt upp hans tröja och la sin kalla öl mot hans mage.
- VAD I HELVETE! skrek John och hoppade upp.
    Johan skrattade glatt och släppte taget om honom. John vände sig om och tittade chockerat på honom.
"Rodnar han?" tänkte Johan fundersamt.
- Din lilla.. sa han och försökte hoppa över honom.
    Men Johan var snabbare och började springa genom mängden av folk. Han såg sig om och såg hur John följde efter honom. Han skrek till och ökade farten.
- Vänta tills jag får tag i dig! hörde hans Johns röst en bit bakom honom.
    Han kände adrenalinet i magen medan sprang upp för trappan.
"Vart ska jag nu?" tänkte han mellan andetagen och såg mot en dörr till höger om han. "Kims rum!"
    Han öppnade dörren och hörde i samma stund ett gällt skrik.
- AH! Förlåt! skrek Johan tillbaka och stängde snabbt igen dörren.
"Okej, INTE Kims rum." tänkte han och vände sig om.
- Nu har jag dig. sa John som stod just bakom honom.
"Shiit."
    John tog ölburken ifrån hans hand och log elakt. Johan log tillbaka och gjorde ett utfall mot trappan.
- Du ska ingenstans! sa John och tog tag runt midjan på honom.
    Johan försökte komma ifrån Johns grepp men allt var förgäves. Han var fast!
- KIM! Kom nu! skrek John ner för trappan.
    Johan tittade förvånat på John.
"Varför ska Kim komma?"
    Han hörde Kims snabba steg uppför trappan och såg sen när han kom upp att han hade något vitt i handen.
- Nej nej nej nej nej! Inte snö! Det är fusk! hojtade Johan och började slingra ännu mer i hopp att komma lös.
- Jag drar upp tröjan. sa John och började tog tag i den undre delen av Johans svarta Addidas tröja.
- Nejnejnej! skrek Johan.
- Du måste dra den högre. sa Kim som började känna av sparkarna som Johan gav honom med jämna mellanrum.
- Okej.
    Johan kände hur tröjan drogs nästan över bröstet på honom och hur en plötslig kyla pressades mot hans mage.
- DET ÄR KALLT!
    John och Kim skrattade högt och John släppte sitt grepp om Johan. Johan började hoppa runt för att bli av med så mycket snö som möjligt och utbrast:
- Det kom ner i kalsongerna!
    Vilket fick den omedelbara följden att Kim och John skrattade ännu mer.
- Fy fan för er killar! Hit med min öl! skrek Johan som drog till sig den oöppnade ölen och gick ner för trappan.
- Äcsh. Du bad om det. sa John och följde efter.
- Eller hur! instämde Kim.
- Det brukar låta så. muttrade Johan och öppnade sin öl. Föresten, Kim du får nog byta lakan i morgon.
- Va?! Herre Gud! utbrast Kim och sprang upp för trappan igen.
    
    När de kom ner från trappan så tittade Johan automatiskt mot dörren igen. Men fortfarande ingenting. Han suckade och satte sig i trappan.
- Hon har fortfarande inte kommit än. muttrade han medan han smuttade på sin öl.
- Jo det har hon. Hon står ju där borta. sa John och nickade till vänster om dem.
    Johan tittade upp och vände huvudet till vänster. Hans ögon spärrades upp och han kände hur hjärtat slog ett extra slag. Där stod hon, med ryggen mot dem och pratade med Felicia. Han kunde inte låta bli att låta ögonen vandra över hennes slanka kropp. Hon hade på sig en tunn vit klänning som räckte henne över knäna. Klänningen följde hennes former perfekt och man kunde nästan skymta hennes ljus rosa skinn under.
- Jäklar vilken klänning. viskade han.
- Den var snygg. sa John.
    Plötsligt vände hon sig om och tittade rakt på dem. Johan kunde skymta hennes blygsamma urringning innan han var tvungen att slå ner med blicken.
"Hur ska jag kunna prata med henne om hon klär sig så där?!" tänkte han.
    Då kände han en hand på sin axel och han tittade upp.
- Andas. De kommer att gå bra. sa John och log varmt mot honom.
    Johan nickade till svar och tittade bort till Angelica igen.
- De kommer ju hit! väste han till John och ställde sig upp. Vad ska jag göra?
- Ta det lugnt. Var bara dig själv. Gör ingen scen nu, de går ju trots allt bara några ifrån din klass eller hur?
- Helvete. De här kommer att gå åt skogen. viskade Johan tyst för sig själv.
    John slog lätt till han på ryggen.
- Glöm inte att andas. viskade han. Hejsan tjejer!
- Tja John och Johan. Vad står ni och viskar om? frågade Felicia och log mot dem.
- Inget speciellt. Vi sa bara att de spelar fel slags av musik för att vara en fest.
- Jasså? Jag tycker den är bra.
- Jodå. Men inte på fest. Eller hur Johan? sa John och tittade på honom.
    Han nickade tyst och tittade blygt på Angelica som stod halvt bakom Felicia.  John skakade nästan osynligt på huvudet och försökte byta samtalsämne.
- Men hur kommer det sig att ni är så sena? Klockan är nästan elva.
- Det är för att Angelica här hade lite problem att klä på sig.
- Felicia! utbrast Angelica och de kunde se hur hennes kinder färgades röda.
- Men det är ju mest bara roligt! Hör här, efter att vi har rotat igenom alla hennes miljoner av klänningar så hittade vi tillslut en hon kunde tänka sig ha i kväll.
- Du överdriver. Jag har inte miljoner klänningar. muttrade Angelica.
    Felicia ignorerande Angelica och fortsatte:
- Men sen när vi skulle äta, så lyckades hon få köttfärssås över hela klänningen så hennes mamma var tvungen att slänga den i tvätten. Så medan vi väntade på att klänningen skulle bli färdig tvättad så började vi sminka oss. Fast Angelica har tydligen inte sminkat sig så mycket förr. För ett tag såg hon ut som en av KIZZ medlemmarna nästan.
- Du överdriver igen! utbrast Angelica och blev alldeles röd i ansiktet.
- Så jag var ju tvungen att hjälpa henne. Men vi fick inte av allt smink så hon fick hoppa in i duschen och ta till skrubben. Sen så var jag tvungen att sminka henne, sätta upp hennes hår på nytt och torka klänningen med hårtork innan vi kunde fara iväg. Men visst blev hon söt?
    Felicia vände sig om och tog tag i Angelicas axlar. Med en lätt rörelse så tvingade hon Angelica att ställa sig framför henne. Angelicas kindben färgades illröda och hon stirrade ner i golvet.
- Nåå? sa Felicia otåligt.
- Du är duktig Felicia, hon ser jättesöt ut. sa John och log. Vad tycker du Johan?
    Johan kunde inte hålla blicken ifrån henne. Hon var så vacker. De klara ögonen lyste och hon hade några söta slingor som hängde ner över ansiktet.
- Hon är jättefin. viskade han fram.
- Du klara det här. viskade John tyst så bara Johan kunde höra honom.
    Högt sa han:
- Nej! Jag tror jag ska gå och ta mig en öl. Kommer snart.
    Innan Johan hann invända så var han redan borta.
"Satan John!" tänkte han och svalde. "Vad ska jag göra nu?"

- Ja, just ja! Vårt dricka, vart är det Angelica? frågade Felicia.
- Det ska väl vara i din väska i hallen?
- Okej! Då kommer jag snart!
    Innan Angelica hann invända var även Felicia borta.
"Tänk om han kommer tillbaka snart, vad ska jag gör då?" tänkte Angelica och rodnade lätt.
- Ä...är det inte kallt i den där? frågade Johan tyst.
    Hon tittade upp och såg på han. Han tog upp sin öl och drack en stor klunk.
- Nja, lite kanske. Men det är lugnt! Jag har en jacka om det behövs. sa hon och log.
- Det är ju bra.
    Det blev tyst igen. Johan tog en till klunk av sin öl och kände hur pulsen ökade.
"Förbannade tystnad" tänkte han.
- Jag kan inte förstå att du dricker den där smörjan. sa Angelica.
- Carlsberg är ju gott! sa han chockerat.
    Angelica tittade på honom med en skeptisk blick.
- Det smackar värre än piss! Ska det vara något så ska det vara Cola!
- Du brukar inte dricka så mycket eller?
- Nja, jag tycker inte om sprit smaken.
- Okej, då borde du testa cider eller likör eller något.
- Kanske. sa hon och tyckte på axlarna.
- Den är låten är ändå skön. sa Johan lite utsvävande.
- Det var den faktiskt, vilken är det?
- Jag vet inte faktiskt.
- Okej, men vad gillar du för musik som du vet om då? frågade Angelica och log mot honom.

Jag kan bara säga en sak: Youkata.. (och jag kan inte ens stava det, och ingen förstår det. yaaay!)

Nej men sommarlovar är äntligen här! Nu ska jag bara sitta och ha tråkigt och börja klättra på väggarna! TAGGA! haha nej men seriöst. Den här sommaren kommer bli spännande.
De jag vet jag ska göra är att jobba i 4 dagar.. that's that..

Och jag ska ha Anime maraton med Madde! De kommer bli feett fett nice! Snacka vad japanska jag kommer prata sen..

Jag ska till Göteborg med Frida, Peter och Anton. Det kommer bli as nice!

Sen då? Jag ska skriva så mkt john och johan att jag kommer vilja döda dem alla! Eftersom projekt arbetet i trean blir att försöka trycka upp dem som en bok.. Skulle ni köpa den då? (snäälla?)


Nej men nu ska ja fan sova.. Sömna att ta igen och ingen jävla läxa att stressa upp sig för! Youkataaaa.....


De där mina vänner, är inte vad jag kommer känna!

John satte sig upp i sängen och såg sig trött omkring. Han gäspade stort och la sig under täcket igen.
"Jag behöver inte kliva upp riktigt än, jag kan sussa lite." tänkte han trött och lät sig omslutas av täckets varma dun.
    Det hade blivit en sen kväll. Tankarna om Johan hade snurrat runt i skallen på honom, igen. Johan hade fått reda på att han hade varit med Angelica. Han skulle säkert börja tro massa saker och med all säkerhet vara arg på honom igen. John hade gått av och an i rummet. Tuggat sina fingrar blödiga igen och till och med bitit sönder kudden.
"Dumma Angelica! Kan hon inte förstå att visa saker ska vara en hemlig?" tänkte han och dök ner huvudet under täcket för att gömma sig undan tankarna som bubblade upp igen.
    Han hade försökt somna tidigt, för att gömma sig själv för sanningen. Men det hade misslyckats. Istället hade han vänt sig av och an i sängen, bytt ställning och håll. Suttit vid datorn en stund och stängt ner den. Druckit varm mjölk och räknat får. Han hade till och med lyssnat på EELS - "I need some sleep". Men inget hade funkat. Tankarna hade hela tiden kommit tillbaka och tuggat på honom inifrån. Klockan 03:20 så kom Alicia in och gav honom ett vitt piller.
- Vad är det här? hade han frågat.
- Sovpiller. Du stör mig med din dåliga musik. hade hon sagt och gått ut igen.
    Han hade granskat pillret, luktat på det, slickat på det innan han stoppade in det i munnen och svalde. 30 minuter senare hade han somnat. Eller, han antog det i alla fall för han kom inte ihåg något mer efteråt.
    Han vred på sig i sängen. Tankarna vandrade igenom de prov, läxförhör och lektioner som skulle eller hade varit under veckan. Till slut stannade hans tankar upp, festen hos Kim. Han var inte säker på om han ville fara. De festerna brukade alltid sluta illa. Några killar börjar slåss, någon tjej som gråter och vill hem, någon spyr på toan. Alltid samma gamla visa.
"Men... Johan ville jag skulle fara.." tänkte han och kände en lite fjäril fladdra till i magen på honom.
     John vände sig ännu en gång i sängen och lät ögonen vandra runt i rummet.
"Jag måste städa igen." tänkte han och suckade.
    Då fastnade hans blick på sin digitala väckarklocka. 09:37. Paniken steg hos han och han rusade upp.
- Satan! Jag kommer att bli sen! skrek han och sprang till garderoben.


- Oj vilket fint hus du har! utbrast Felicia när hon kom in igenom hallen.
- Tack så mycket. sa Angelica utsvävande.
    Hon tittade ner på sko hyllan. Där låg bara hennes gamla tränings skor och pappas sandaler. Annars var den tom. Men än kunde hon inte andas ut.
- Hallå? Är någon hemma? ropade hon.
    Inget svar. Hon visste att bandet hade lovat att inte vara hemma när hon hade besök över, men hon kunde aldrig vara säker. De galningarna kunde ju hitta på vad som helst.
- Var är ditt rum? frågade Felicia nyfiken och såg sig om.
- Jag kan visa dig. svarade hon och slet av sig skorna.
    Hon gick igenom den lilla korridoren och in i sitt rum. Felicia följde snabbt efter.
- Vilket gulligt rum! utbrast Felicia.
    Angelica mumlade något tillbaka och såg sig omkring i rummet. Hon tittade under sängen och bakom de vita gardinerna.
- Letar du efter något? frågade Felicia.
- Nej, egentligen inte. sa Angelica och satte sig på sängen.
"De är nog inte här ändå." tänkte hon och pustade ut.
- Angelica, kan du inte visa mig resten av huset innan vi gör oss redo för festen? bad Felicia.
- Ja, just de! De kan jag väl göra. sa Angelica och ställde sig snabbt upp igen. Kom så visar jag dig!
    Angelica gick runt och visade Felicia huset. Köket, tv-rummet, hennes föräldrars rum, altanen och badrummet.
- Vad är det här för rum? frågade Felicia när de kom fram till dörren längst in i huset.
- Det är bara min brors rum. Han är ute nu tillsammans med några kompisar. svarade Angelica.
- Jag visste inte du hade en bror! Hur gammal är han?
- 20 tror jag. svarade hon tveksamt medan hon började gå bort i från rummet.
    Felicia följde efter.
- Jasså? Vad heter han?
- Mattias.
    Angelica kände paniken stiga.
"– Är det hon om är syster till Mattias? Hon ser verkligen ut som en översittare.
- Ja, någon borde ta ner henne på marken." rösterna ekade i hennes huvud som höga skrik.
    Hon kände hur hennes plus ökade och hur hon började bli andfådd.
"Låt inte Felicia lista ut något."
- Mattias och Angelica, väldigt fina namn på barn tycker ja. sa Felicia och log.
    Plusen sjönk och andningen kom tillbaka.
    "Hon misstänker nog ingenting." tänkte hon och log.
- Det är mina föräldrars förtjänst. Men vad säger du, ska vi kasta oss över min garderob?
    Felicia nickade.

- Ska jag sätta på musik? frågade Felicia.
- Gör det du, du kan välja bland skivorna på hyllan.
    Angelica gick bort och öppnade upp garderobsdörren där alla hennes klänningar och kjolar var.
- Woow! Du har mycket musik av "The Message"!
- Jo, men de är ju ändå bra. sa Angelica försiktigt.
- Det har du rätt i! Du har typ bara original skivorna, du måste verkligen gilla dem!
    Angelica nickade samtidigt hon började stryka fingrarna på en av hennes ljusblåa klänningar. Hon hörde hur Felicia satte in en skiva i cd-spelaren och kunde sen höra hon hur Linda började spela på sitt keyboard.
- Jag älskar den här låten! sa Felicia och började gunga i takt till trummorna.
- Den är bra. sa Angelica tyst och fortsatte stirra in i garderoben.
- En sak som är så fult är att de flest bara lyssnar på dem för att sångaren sägs vara så himla snygg. suckade Felicia.
    Angelica vände sig om och tittade förvånat på henne.
- Tycker inte du att han är snygg? utropade hon.
- Nja, han är inte min typ. sa Felicia och ryckte på axlarna.
    Angelica fortsatte att titta på Felicia. Hon hade aldrig träffat någon som inte tyckte hennes bror inte var hennes "typ".
- Tycker du han är snygg eller? skrattade Felicia fram.
- Han ser väldigt bra ut, ja. svarade Angelica och satte sig på sängen bredvid Felicia.
- Skulle du tänka dig vara ihop med honom?
- Aldrig! skrek Angelica och började skratta.
- Det är det jag säger! Han ser bra ut men man vill bara inte vara ihop med han.
- Vem skulle du vilja vara ihop med då? fråga Angelica nyfiket.
- Basisten. svarade Felicia och rodnade lätt.
- TIM?! skrek Angelica. Är du seriös? Han är ju så..så.. kort?
    Felicia tittade ner i marken och blev allt rödare i ansiktet.
- Jag vet. Men när jag ser honom på scenen så blir jag helt till mig. Han har en sådan energi!
- Eller hur. mumlade Angelica.
    "Tänk om Tim får reda på det här! Han skulle med all säkerhet bli jätte mallig och börja puta fram med bröstet." tänkte Angelica.
- Du får inte säga det till någon! sa Felicia plötsligt.
    Angelica tittade förbluffat på henne.
"Come again?"
- Speciellt inte Miriam! Hon är en riktig skvallerkärring!
- O..Okej. stammade Angelica fram.
- Lovar du att inte säga det till någon? frågade Felicia.
    Angelica nickade till svar och tittade med stora ögon på Felicia.
- För jag menar, om du berättar för någon om Tim då kanske jag berättar om John. sa Felicia med ett elakt leende.
- Nej det får du inte! skrek Angelica och kände hur paniken växte.
    Felicia började skratta och fick fram något som liknade "Klart jag inte gör."
- Skräms inte så där! andades Angelica ut.
- Du vet jag bara skojade. sa Felicia och petade Angelica i midjan så hon hoppade till.
Nej, nu ska vi hitta några heta kläder som får John att börja dregla över dig.     
    Angelicas hacka flög ner i golvet och hennes ögon spärrades upp som tallrikar. Felicia började skrattade.
- Eller så ser vi vad vi vad vi hittar. sa hon och gick fram till garderoben.

jag tror jag ska dö.

Så himla söt film! Läskigt att Johannes känner mig så bra, menmen!
Tonari no Totoro, eller Min granne Totoro som vi skulle säga på svenska. Det är en film på 86 minuter om två skrikande flickor. (ja de skriker så tv högtalarna sprängs) De har just flyttat till ett nytt hus som sägs vara ett spökhus. Men det kryllar bara av några svarta "puffar" med ögon. (fy på mig, kommer inte ihåg vad de heter)

Filmen är full av magi, kattbussar, platdanser och mycket mycket mer! Den är jätte fint ritad vilket alltid är ett stort +!
Sådan charmig och söt film kan bara göras av Hayao Miyazaki! (Han är för övrigt min just nu topp favorit!)

Man blir så härligt varm av den och man känner sig som ett litet barn igen! (Och ja, man skriker som en animerad japans flicka men det säger vi inte så högt)

Jag rekomenderar den till ALLA! (och då menar jag med du med)


Slumpmässiga bilder

Jag tror jag har blåst bort mitt innehåll i skallen..

Idag har vi spelat brännboll på campus! N07A mot rösen! (rättare sagt mot vår grupp men iaf)
Vi van en match mot några sam 1:or.. (vem anade annat? (A)) Kom lika med några naturare och sen så fuskade sista laget så grovt att de van! Brutalt säger jag! Så nu ska vi inte prata med N07B längre tycker jag. Eller vi kan spöa dem, då är de lugnt! Eller hota med 2-taksolja.. eller nått!

Träffade Jens idag också, de va väl trevligt kan man anta.. nej nu är jag elak för låt!



Men det här blir inget långt inlägg hur mkt jag än försöker fylla ut det (tro mig jag försöker) så jag ska bara avsluta genom att säga en sak: